Josefine

Inte så händelserik dag idag. Vi har pysslat jag och My. Hon gillar att pyssla. Speciellt med pärlor.
Skulle bygga pärlplattor. Bara senaste dagarna så har hon blivit en djävul i en ängels kostym. Jag vänder ryggen till och plockar upp Gustav tex. När jag kommer tillbaka så ser hon lika snäll å söt ut som alltid. Skillnaden är på golvet runt henne. Där är det fullt med pärlor.
Sen har hon blivit en mästare på att skylla ifrån sig. "Nej, det var Ellen." "Det var pappa." "Det var Klas". Etc. =p
När man kommer på henne flinar hon å springer till tex pappa, gapskrattar å skriker: "TA ME PAPPA!!"


När jag hör det jag har hört & sett idag så har jag väldigt svårt för att vara tyst och låta bli att rätta..
"Jag pratade med hon" "Jag åt middag med han".
Detta kan driva mig till vansinne. Nu brukar inte jag prata så jävla mycket engelska, men när jag väl gör det funderar jag på att helt och hållet utesluta orden "him" samt "her". Istället ska jag enbart använda mig av "he" och "she". Det är lika irriterande och lika fel.. Sen när jag gör det, och någon påpekar att det är ju fel. Så ska jag också härmas. "Nej, så kan man faktiskt säga! Det är inte fel att säga så!" Självklart på engelska.

När jag ändå är inne på engelska så läste jag en blogg idag. Tjejen ifråga skulle skriva ordet kanske på engelska. Kanske skulle hon ha kollat upp hur det stavades...
För övrigt så stavade jag kanske karnske ungefär till tredje klass. =D haha