Josefine

Snälla du, tror du inte jag får veta att det är du som helt enkelt inte klarar av att lämna mig ifred?
"Du behöver inte säga vem som har sagt det" Tror du på fullaste allvar att det finns så många alternativ? Och seriöst, tror du att jag inte får reda på det? *suckar*
Ska jag ta det som en komplimang att det verkar som att du tycker mitt liv är så mkt mer intressant än ditt?
Ditt liv är väl ändå bra mkt mer "perfekt", om man kan kalla någons liv för det, än vad mitt är?

Så jag ber dig, snälla, låt mig leva mitt liv ifred, utan iblandning av dig.
Om du träffar My, det lägger jag mig inte i sålänge du är snäll mot henne och tänker på hennes bästa (vilket jag tror och hoppas att du gör), men låt MIG vara ifred.
En vän till mig har precis gått bort och jag har en graviditet med komplikationer  och är livrädd för att det ska bli mer pga stress etc (resten tänker jag inte sitta här och dela med mig av till dig.). 
Och jag känner att det räcker faktiskt så. Kan du bara lämna mig ifred? Iaf till hösten till när bebisen har kommit ut och allt (förhoppningsvis) är ok?