Josefine

Jag vill fortfarande inte riktigt förstå att du inte finns mer.
Varje gång jag loggar in på msn så kollar jag av ren vana om du är inne. Jag glömmer bort. Hela tiden.  
Vissa stunder, som just nu, när jag får en chans att bara vara en stund, så kommer alla känslor.
De va så otroligt skönt att bara prata med dig när det har varit tungt och jobbigt. Alla dina kloka ord.
Jag kommer ihåg vissa grejer extra väl, och dom ska jag verkligen ta till mig, för jag vet att du har rätt.
Ska göra det för min skull, och för mina barns skull.
Hoppas du hjälper mig där uppifrån om jag behöver det.