Jao...
Igår när det spöregnade gick vi ut, jag och My. Hon va så söt i sina regnkläder och regnmössa. =D
Nu glömde jag sätta henne på pottan innan vi gick, så det hände en olycka när vi va ute. Men hon ville inte gå in. Så ja tänkte att "jaja, olyckan har ju redan varit framme". Också va vi ute en liten stund till. Hoppade & sprang i vattenpölar.
Hon hade även rätt roligt åt att mamma inte hade några regnkläder och blev dyngsur.
Idag har vi varit på stan en sväng med Emelie & Ellen. Kikade lite å va på apooteket.
När vi kom hem igen fick jag så äckligt jävla ont så jag ramlade och kunde inte kliva upp. Det gick bara inte. Kändes som att nåt gick sönder. Blev lite sittandes utanför porten en stund tills jag iaf tog mig in. Gör fortfarande ont, men ja hoppas de går över!
Igår när ja skulle sova så låg jag å funderade massor. Minnen. Massa massa fina minnen med olika människor.
Tex den gången jag och en till blev inparkerade utanför Globen. Satt å hittade på en egen lek. "Gul bil och röd lastbil/långtradare".
Eller när vi eldade så mkt värmeljus i bilen så rutan sprack.. Då jag satt å berättade en historia om en tjej.
Minns du..?
Ja, massa roliga & fina minnen dök upp iaf.
Ibland skulle jag vilja skruva tillbaka tiden. Men rätt snabbt kommer jag på.. varför ska jag göra det?
Allt det som är bra, varför inte bara låta det vara bra och minnas det som det var? Å allt som har varit mindre bra. Ja, det är klart jag skulle vilja att vissa saker hade varit annorlunda ända sen barnsben, men samtidigt.. Allt som har hänt, både bra å dåliga grejer, har ju gett mig det jag har idag och gjort mig till den jag är idag. Jag vet att det finns människor som önskar att dom aldrig träffat mig. Precis som jag känner att mitt liv hade blivit så mycket lättare om vissa inte hade existerat. Men jag vägrar släppa tanken på att jag lär mig något av alla. Oavsett om det är en bästa vän eller en värsta fiende. Allt tillsammans gör ju tillslut mig till en jävligt skarpt slipad diamant. Ni som fattar va ja menar fattar vad jag menar. Ni andra behöver inte bry er.
Haha, när jag skriver så föresten, att ni som fattar va ja menar fattar va ja menar.. Då syftar jag oftast på bassare som läser min blogg, Mia, mamma å kanske nån mer. Förväntar mig inte att nån annan som läser ska varken fatta eller bry sig.
Nu ska jag mysa med min underbara prinsessa.
Han vet hur man dövar ensamheten
Han vet hur man kastar allt man har
Han vet hur man flyr från den här planeten
Men han vet inte hur man stannar kvar..
